Två barn...ingen större skillnad mot ett...bara lite mer kaos i vissa situationer...men även enklare...de leker ju med varandra! ♥

Tre barn...rena semestern...vem har sagt att ju fler barn desto jobbigare...? ♥

INTE JAG I ALLA FALL!

Fler än tre?

Nej, nu får det vara nog...

...Huset är full, bilen är full, orken utfördelad, ekonomin anpassad, åldern för hög...det enda jag har mer av är KÄRLEK! ♥

Har insett att ♥kärleken♥ räcker till alla tre och med 100 % säkerhet till en fyra med om jag så önskat!

Ingen dum insikt att drabbas av...

Älskar mina prinsar!

Hur skulle livet te sig om det inte utövades idrott? Troligvis skulle den se mycket annorlunda ut...och jag tror inte till det bättre...

Om några år kommer jag skatta mig lycklig om idrottsintresset finns kvar och konkurerar med första ciggen / snusen, ölen, drivandet på samhället på nätterna, första riktiga fyllan mm...troligtvis har sportandet satt sina spår och den nu allt växande kompis- och lagandan skapat en bra miljö och omgivning för mina barn...jag vet ju av egen erfarenhet vilken stor inverkan kompisgänget har i ens liv!

Ändå kan man inte låta bli att sucka ibland...äldsta killen har spelat ca 8 matcher på 1½ vecka, imorse ringde klockan 06:00...upp och hoppa...ut i regnet för deltagande på fotbollensdag. Imorgon hemmamatch och kiosk-tjänst...i veckan fler matcher, träning och till helgen match OCH poolspel...samtidigt som Peter åker till England...MAN KAN HÅLLA SIG FÖR SKRATT ibland! :-)

Men sen står man där i leran, byxorna släpar i backen och fukten kryper uppåt...efter en timme närmar den sig nedre delen av smalbenet...regnet faller i en outtömlig strid ström...allt är vått och DÅ...PANG!

Hornen växer i pannan och man byts ut till en mamma-supporter-jävel!

Man har full koll på alla fel domaren gör (i sin förtvivlade kamp; att ensam hinna se allt som händer på planen, hantera gap från tränare, spelare och supporters...) och dessutom kommenterar man dem gärna och högt...man tror att man är världsbäst på både fotboll, grupppsykologi och coaching...!

Det är då...just då som insikten kommer farande...det är ju inte jobbigt, tråkigt...inte ens lite besvärligt...det är bara KUL!

Jag förstår varför jag låter dem hålla på med sport och jag förstår varför jag är med och tränar två innebandylag...men jag tackar insikten för att den smackar mig i huvudet lite då och då...det är så lätt att glömma...

Kram ♥

Min lill-prins är min bonus...mitt lilla extra...

Skulle bara ha 2 barn men sen började vi tvivla...utfallet av tvivlet blev Theo...ångrar mig INTE en sekund!

Han är sååååå cool!

Älskar dig min lilla prins!

Sambon är väck!

Han bara drog...

Han är inte kvar i landet...

Han är bortom berg och skog...

Han är någon annanstans...

Tänk vilken katastrof om han inte fanns...

Men nu är han ju här:

OCH här...

Han är i London på fotbollsresa med bror & far...det känns jättekul att de till slut kom iväg...

Här hemma är det tyst lugnt...men lite tomt...vad tydligt det märks när en del av familjen saknas...det är ju för väl det... ;-)

Det är nyttigt att sakna...
...sen tar det väl 15 minuter efter hemkomst innan första tjafset om tvätt, matlagning, disk, barnläggning uppkommer...men ändå...

...längta...

Om det aldrig var så skulle man inte få de 15 minuternas insikt...att den andre gör skillnad och inte ska tas för givet...

Därför passar vi på när vi ändå är på G...om 2 veckor...jaaa, vad som händer då får ni se...

Kram ♥

Älskar er mina skruttisar fast ni mosar mig på kortet...

Puss!

Blir man klokare?

Blir man fattigare?
På pengar - JA!
På kärlek - NEJ!

Blir man låst?

Blir man tråkig?

Blir man begränsad?

Blir man trött?

Blir man en annan?

9 dörrar / öppningar...mönsterpassning på tapeten...trångt...barn överallt...våra tre och ett par extra...varmt...MYGG...målafärgskladd...klisterflä

ckar...VARFÖR GÖR MAN DETTA?

För att man vill och för att det är kul när det blir klart!

Sen är det ju världens bästa test av förhållandet...står det pall...jaaa, då är det nog ganska lugnt...!

...Både Peter & jag lever , har inga bestående skador, hallen är funktionsduglig igen, semestern är slut och nu säger Peter att hallen kommer se ut så här resten av vårt liv...han vill aldrig mer göra om den...jalla jalla, det får vi väl se...men för stunden låtsas jag... :-)

Så nu återstår bara del 2 av denna sommars projekt...att måla panel och fönster i köket, sätta cover-up och måla väggarna ljusgråa...men det får vänta lite...nu njuter vi av att ha hallen klar...

Några bilder för nyfikna själar... ♥

Kram ♥

Detta år har jag 4 veckors semester tillsammans med Peter och barnen, sen ytterligare en vecka med bara barnen.

UNDERBART!

Vi ska bara ta det lugnt, mysa, bada om vädret tillåter, ta kortare utflykter, åka på någon kortare tur med övernattning, umgås med vännerna man försakat hela året, äta glass, ha vattenkrig, sova länge, vara uppe sent, äta chips till frukost, skippa tandborstningen en kväll...ja allt man inte gör till vardags...

Ser såååå fram emot denna ledighet, den behövs av många anledningar och om vädret håller i sig tror jag det kan bli den bästa sommaren någonsin...har nog tänkt så förr och kommer garanterat tänka så igen...men det känns bra så varför inte?

Trevlig sommar!